När jag fyllde år fick jag en låda med böcker i ämnet trädgård av en vän. Bland dessa hittade jag en bondepraktika. För den oinvigde skulle man kunna kalla den för ett gammalt sorts horoskop för hur det skulle gå att sia om väder, skörd, liv och död. Jag tänkte att jag ska slänga upp åtminstone ett referat ur den för varje månad med start imorgon samma tid. Bara för skoj skull för att visa, som Job Andersson skulle ha sagt att "förr i världen, då var man dum i huvudet nåå jävulskt."

Apropå Bonderøven så har jag hittat både första och andra säsongen på vårt fina youtube. Varsågod och njut!

Apropå min svältföddhet på bra tv att kolla på så lyckades jag luska fram första en DVD med säsongen av 100% bonde, eller Bonderøven som serien heter i hemlandet Danmark. Jag hittade den på cdon där den just i detta nu fortfarande ligger på en 81% rea. Väl värt pengarna, och det gör inte så mycket för mig att den bara är textad på danska. Just som jag börjat få blodad tand för mer, så finns det inga fler säsonger att finna, någonstans! Har redan plöjt igenom hela säsongen igår, och det riktigt kliar i fingrarna efter mer.

För den som inte vet vad det är för slags program, så går det hela ut på att vi får följa den 23-årige bonden Frank, som har skaffat sig en nedlagd gård ute på landet och vill leva ett självförsörjande liv, med egen djurhållning och odling. Han bygger och rustar även upp den gamla gården och använder sig av gamla gedigna hantverksknep ála dansk stil. Mysig underhållning på hög nivå.

Just nu sitter jag och min sambo i en slags limbo och bara väntar ut tiden känns det som. Vi har hittat ett helt underbart hus ute på landet som inte ligger ute än och som vi hoppas kunna köpa direkt av de som äger det just nu. Vi hoppas så att allting ska gå i lås att det är svårt att tänka på något annat. Det blir så många planer, både hennes, min och våra gemensamma, som bara hänger ute i luften framför våra ögon, precis utom räckhåll.

Vad är det för planer tro, som kräver ett hus på landet för att kunna göras sanna?
Några av dem som jag själv hyser är bland annat:

-Bikupor:
Förra året var jag på biodlarkurs och lärde mig om hur man sköter ett samhälle, odlar upp drottningar, gör honung och mycket mer. Jag har velat ha min egen kupa nästan ända sen jag flyttade in till min lägenhet i Varberg. Men här är det svårt att hitta en plats för ens en enda liten stapelkupa. Bin är trots allt vilda djur, och vilda djur går inte väl ihop med stadsbor, inte ens i en liten byhåla på 25 000 invånare. Kanske om jag skulle ha det på platta tak inne i stan där de inte skulle störa någon. Det vågar jag dock inte innan jag har fått prova på och lärt känna hanteringen av bin innan jag kan med att höra med folk om de kan tänka sig att inhysa mina kupor hos sig.

-Mindre djurhållning:
Höns, mysk-ankor och Gotlandskaniner är något som jag gärna skulle vilja ha för att få ägg och kött att äta för egen del. Försök få in det i en innergård utan klagomål på tuppar som galer och ankor som rymmer all världens väg och skiter på gräsmattan där de fina stadsfolken ska sola. För att inte tala om risken för vandalisering av hägnader och mini-hönshus. Jag tror att folk skulle må bra av att ha tamdjur i närhet till bostadsområden, men samtidigt är jag en aning pessimistisk i mina fördomar om mängden folk utan respekt.

-Jakt:
En gång i tiden fick jag och en klasskompis för oss att vi skulle ta jägarexamen och gick lite kvällskurser via studieförbundet vuxenskolan. Jag har till och med ett hagelgevär, fortfarande stående hos en av min fars kompisar. Mer än så blev det inte, jag tappade suget efter att jag gjort teoriprovet och bara hade det praktiska provet kvar, och allting rann ut i sanden. Tur var kanske det, jag vet inte vilken sorts person jag blivit om jag hade dödat något vid 16 års ålder. Kanske inte samma människa som nu, och då är jag rätt nöjd med mitt val.
Men nu! Nu är jag intresserad på att ta upp det igen. och om det skulle vara så att jag klarar av att ta livet av harar och annat småvilt kanske jag till och med tar licens för högvilt och skjuta vildsvin som det finns så gott om nu för tiden. Som ni kanske märker är jag en förespråkare av självförsörjning.

-Slakt:
Säger ju sig självt litegrann att om jag ska ha djur och samtidigt vara ute och jaga, så bör ju en kunskap om slakt vara på sin plats. Sen om jag behöver en hel utbildning eller det bara går att ta en kurs i det får vi se.

-Trädgården:
Det säger kanske sig självt när jag startar en blogg som är tänkt att handla mycket om trädgård. Än har jag inga speciella planer. Jag tänker mig att det ska bli lite vilt och skogslandskaps-aktigt, med mycket olika växter för pollinerande insekter och fågelliv.



Men än så länge är det bara en väntan, som ibland tycks vara en outhärdlig sådan... Jag hoppas verkligen att vi får just det huset.

Bristen på bra trädgårdsprogram på SVT får en att förtära vad som helst, bara det handlar om trädgård och natur. Ja, det klart att skulle jag bredda mitt sökfält lite så hade det säkert gått att finna lite vettiga program på reklamkanaler där ute, men nej tack. Avskyr reklam, så är det med det. Dryga ut en halvtimmes program till en timme med reklam, FUCK THAT!

Så, tills vidare får jag trycka i mig "Trädgårdsmåndag" så gott det bara går. Och visst går det an, när Tarek lagar god mat och John ger konkreta trädgårdstips, men vad gör pernilla där. Någon funktion fyller hon säkert mer än det, faktiskt, underhållande gnabbet hon och killarna emellan.

Men det räcker inte..

Kan någon snälla ge mig några tips på bra trädgårdsprogram som går att se utan reklam, på youtube eller vart som helst. TPB går också bra. Jag slukar vad som helst vid det här laget. Min Podcast-lista är fylld till bredden med program ur P1 som har något alls med trädgård att göra.

Tack och adjö!

("Efter 20:00")
Nähä, bara för att det råkar vara annandag påsk har jag inte ens det programmet att konsumera heller, uppenbarligen! Röv...

Jag gillar min gata i stan där jag bor. Men det märks att det är byggt runt sextiotalet, om inte för radonhalten i lättbetongen så för de halvsterila ursäkter till rabatter som pryder området. Brudspireor slåss med de vaktmästar-klippta häckarna mot väggarna, och där de inte gör det står... Ingenting.. Bara bar jord. Så jag har tagit en sluttning nedanför mitt fönster i besittning och tryckt ner lite av varje som jag kan hitta.
På bilden nedan kan ni se hur det ser ut nu efter att jag varit där och bökat runt. Har inte haft någon tanke alls bakom vad som ska dit. Bara ner med allt allt allt, som ni kanske ser. Det som tar sig tar sig är mitt ledord. Så länge jag slipper se tråkig, död jord. Skulle jag ha en egen trädgård, eller ritat en åt någon, hade jag lagt ner desto mer tankeverksamhet.
Det är väldigt stimulerande att smyga ner växter i jorden. Ett tag gjorde jag det bara på kvällar och nätter men nu brukar jag gå ut och gräva ner dem på ljusa dagen. Det är ytterst få som bryr sig om du skulle stå och påta i jorden. Har du som läser detta en plätt jord som du ser skulle behöva lite kärlek, tveka inte att fylla upp den med allt möjligt. Helst bör det ju dock vara något enhetligt. Trädgårdsnävor är väldigt optimala och billiga marktäckare, så de är mitt personliga tips. Ut och plantera! Nu!

OBS, Glad Påsk!

Det är skönt att få slå sig ner med en kopp kaffe och en bok emellanåt, och med det menar jag när man tvingar sig tid till det. På ett positivt vis. Det finns så mycket hjärnan tycker är mer belönande än vad det är. Facebook exempelvis. Visst finns det intressanta saker som händer där och som man kan ta del av, men oftast består det av att läsa andras självrunkande försköningar av deras allt som oftast ointressanta liv. Nog om mitt Facebook-hat!

En vän till mig hittade den här boken åt mig när han sorterade böcker. Gedigen är nog ordet man söker för att beskriva "Vackrare Trädgård". Även fast den är lite gammal (1979) så går den igenom i princip allt som den trädgårdsintresserade behöver veta. Uteväxter, inomhusväxter, köksväxter, bekämpning etc etc. Jag har inte plöjt igenom alla de 560 sidorna till registret än men jag ser fram emot god läsning och att sålla bort de bitar som säkert är en aning förlegade, inte minst biten med bekämpning. (Jag har fått för mig att man var en aning mer liberal med användandet av gifter år 1979) Hittar du den här boken någonstans tycker jag dock att den är ett givet köp om du bara kan sålla lite i texten. Inte minst för att de snygga gröna bokstäverna mot den bruna säckväven som pryder omslaget kommer att se ut som en ädelsten i din bokhylla.

Ha en fin fortsatt lördag. Vi ses!

Ogräs bor runt dig.
Svordom efter svordom föll.
Sönderriven hand.